tisdag 31 december 2013

Teide ny skidort?


Hört att det är ont om snö i Sverige. Kanske får ni åka hit för skidåkning istället. Visserligen låg snön bara några få dagar men fint var det och har man lite fantasi och tillgång till Photoshop så  är en skidort här inte omöjlig. Snygg logga har de! 









Det snöade på fredagen och på lördagen åkte 60.000 personer upp för att kasta snöboll och bygga snögubbar. Kommunledningen vädrade pengar och la genast ett förslag att ta inträde till, ja till vadå, berget kan man kanske säga. Får väl se om det blir nåt. Redan idag kostar bussen till Teide mycket mer än alla andra bussar på ön. Motiveras med att det bara är turister som åker dit. Tyvärr betyder det att Kanarierna tar bilen så det hade varit tre timmars bilkö för att komma upp till snön. 
Balanserande snögubbe
Det har blivit en tradition att bygga en snögubbe och sätta frampå bilen. Förhoppningsvis på passagerarsidan. Sen ska man köra ner så långt man kan utan att den ramlar av. Så gäller det att komma så långt som möjligt innan den smälter.  Några klarar sig ända ner till stranden, fast de ser misstänkt solbrända ut. 



Solbränd snögubbe






lördag 28 december 2013

Julkrubbor

Tomtar, glitter och snö i all ära men det centrala i juldekorationerna är julkrubborna. Stora eller små, mer eller mindre fantasifullt utformade finns de överallt. Man ser dem i skyltfönster, i hotellentréer, på varje avdelning på sjukhuset och naturligtvis på kyrktorget.
I år har de satsat på en lite mindre julkrubba. Mer stilfull kanske. 

 Fast vad har bävern där att göra? Har jag missat nåt. 
Den heliga bävern ?


Förra årets krubba
Tidigare år har de byggt upp ett stall ute på torget med alla figurer i full storlek. Vissa kvällar blev den levande tack vare en lokal teatergrupp.
 På Corte de Ingles - varuhuset kan det vara svårt att välja. De har allt ifrån minikrubbor till fullstorlek. De små kan byggas ut till hela landskap. Krubban i entrén på sjukhuset kom i tidningen för det var så tjusigt.

De här detaljbilderna är från det enorma landskap de byggde upp runt rulltrapporna på shoppingcentret El Medano ovanför busstationen i Santa Cruz.

De stora hotellen är också värda ett besök såhär års. Kanske kommer jag iväg och fotar och kan komplettera här så småningom. Annars får ni ta er dit själva! Kyrkan i Vilaflor brukar också ha ett skojigt landskap där alla verkar ha fått vara med och bestämma. 

Snart nyår

Om julen är en lugn högtid i familjens hägn så firas nyår desto mer ljudligt.
                                                                                      Ta med öronproppar och kom till torget framför kulturhuset. Där dansar "alla" från nyfödd till åldring, rullstol är inget hinder.                                                Sen klockan tolv så äter man 12 vindruvor. Man tar en för varje klockslag och då får man en lycklig månad under året som kommer för varje druva.                          I affärerna så har de nu godispåsar med 12 druvliknande godisar och så har de konservburkar med 12 vindruvor i. Som om det inte skulle duga med de färska druvorna som finns överallt.                                                     Klockan 12 är det stort fyrverkeri som ses över hela LC men traditionellt så står man på hamnstranden och tittar. Vi ses!

onsdag 25 december 2013

Julafton

Det är ju så fiffigt att vi firar den 24de och spanjorerna (liksom ungefär resten av världen) firar den 25de så man kan hinna med dubbla julfiranden. Dessutom så är det den 6de januari när de tre vise männen kommer som julklappsutdelningen sker här, hmm tre firanden? Nåväl för de 70 svenskar som hängt på låset till Svenska Kyrkan när biljetterna till deras julbord släpptes så var det en kväll med mat, sång, och trevligt sällskap på julafton.

Det blev en lång dag för alla som jobbade i kyrkan. Den började med 70 svenska reseledare på julfrukost. En fin chans för dem att få känna lite gemenskap innan jobbet med att underhålla turisterna tar vid. Sen full fart i köket, samling vid krubban och sen dags för att duka fram och göra allt fint inför stora anstormningen. Monika och volontärerna utökade med Freja gjorde ett jättejobb. 
Kvällen avslutades med julkvällsmässa med kören som sjöng väldigt fint. Postludiet O Helga Natt med Stefan som solist fick församlingen att tagna applådera.

Julskyltning i Los Cristianos

Traditionellt är det ju de tre vise männen som kommer med klappar och de brukar man se klättrandes på rep utanför husen. Nu är ungarna inte dummare än att de förstått att Santa Claus OCKSÅ kan komma med presenter. Så nu får diverse tomtar också hänga och dingla. Jag tycker det mest ser ut som en protest mot julen jag. 



                   Ibland är de väldigt kreativa. Titta noga, detta ehhh snötroll? är gjord av plastmuggar. 

Julstjärnor i massor i planteringar

Utanför många affärer står ett sånt här ris.
Corte de Ingles är det största varuhuset på ön och
ligger i Santa Cruz. De har allt och lite till i julpyntsväg.
En del är mindre snyggt än annat. De hade massor i nåt skumt skum, julälvor eller vad det nu ska vara

 Men mest är det julkrubbor lägger ner arbete på. De är så fina och många att de får ett eget inlägg om någon dag när jag fotat den mitt i byn också. Jag vill ju att Jesusbarnet ska vara på plats och han är ju inte född än.


måndag 23 december 2013

God Jul



Årets gran är fingervirkad av Freja


I kinesbutiken köpte jag förra året en julkrubba i byggsats. 
                                                                                I stallet är det får, en ko och - en älg! Kinesisk tolkning månne.  

söndag 22 december 2013

"Konstiga" mattider

Det sägs att om nån sitter ute på balkongen och äter så är den ickespansk. Medan vi äter de flesta måltiderna ute på terassen så är det tomt runt omkring. Vår närmsta granne som ursprungligen är fastlandsspanjorer gör dock ett undantag. Det är söndag middag. Antagligen helt enkelt av praktiska skäl. La grand Familia får väl inte plats inne i den lilla lägenheten. Fast de vill inte gärna ha för mycket utekänsla så de drar ut en jättemarkis att täcka hela terassen och på sidorna har de väggar av markisväv. Sen "mysbelysning" i form av lysrörslampor. Och middag det är sådär vid tiotiden på kvällen även när barnbarnen är med. Undrar just hur pigga dom är i skolan nästa dag. Fast det är med att sitta utomhus att äta är kanske inte så självklart. Min pappa född 1922 tyckte det var trevligt med kaffe ute men inte mer. Minns faktiskt bara en enda gång vi åt ute och det var när han fyllde 50 och vi inte fick plats inne. Men att äta middag senare än fem skulle han inte vilja. Här är det tomt på restaurangerna före åtta och tio, elva är normal middagstid. På sjukhuset kom de med middag klockan åtta och sen klockan tolv kom de med en kopp infusion, vilket var en vedervärdigt söt smörja. T'e är bara te gjort på tebland. Örtteer kallas infusion så jag hoppades på nåt kamomillte eller så men de tog en massa socker, lite jos och lite varmt vatten. Ja det fyllde väl näringsbehovet för ett bra tag för frukosten var sen.

Desayono / frukost var inte nåt för min grötmumsande pappa heller. Möjligtvis kunde någon morgontrött tonåring uppskatta att få en kopp te och en skiva bröd med marmelad klockan halv elva. Det var alltså en internationell frukost. Señora i sängen bredvid mig fick mer spansk frukost med sötad mjölk och en kaka.

En sån här lapp följde med varje måltid. Glutenfritt fungerade perfekt!



Almuerzo/ lunch är huvudmåltiden med soppa till förrätt, en kraftig huvudrätt och någon efterrätt ofta en frukt. Klockan fem blir det sen te och kaka.

Njutningen i att sakta smutta på en kopp kaffe har de inte upptäckt. Señora fick besök av sin son och han hade med sig en (1) mugg kaffe. Hon tog och stjälpte i sig den i en klunk. Långt från våra gemensamma fikastunder. Så för att få kaffe måste man ha någon besökare som kunde ta sig till kafeterian. Ska kanske packa en första hjälpen väska att ta med still sjukhuset nästa gång. Tandborste, öronproppar och pulverkaffe.

lördag 21 december 2013

Vilken skillnad! Sjukvården i Spanien och Sverige

Tyvärr har jag nu fått möjligheten att jämföra hur det är att ligga på sjukhus på Teneriffa och i Stockholm. Vilken skillnad! Så olika saker man värderar. Renligheten till exempel. Inga lortgrisar är accepterade på Candelariasjukhuset, (som alltså inte ligger i Candelaria utan är uppkallat efter Teneriffas skyddshelgon Jungfrun av Candelaria). Så fortfarande groggy efter operation så ska jag badas. Två av dessa ymnigt förekommande, vänliga kvinnorna kommer in med vattenkanna, modell trädgård, tvål och tvättsvampar. Så liggandes i sängen häller de vatten över mig och skrubbar mig från topp till tå tills jag är dold i lödder. Sen ny omgång med vattenkannan och torkning. Så rullar de in mig i handdukar och lyckas med lakanen torka upp allt vatten och bädda rent. Madrassen är klädd med nån plast så den är bara att torka av. Ny skjorta och vips så ligger jag ren mellan välsträckta lakan. Följande dagar när jag kunde sitta upp, blev jag körd i rullstol till duschrummet och åtsagd att tvätta mig ordentligt, även håret. Rena lakan och kläder minst en gång om dagen.

Det är lite skillnad mot när jag låg på Karolinska för ett år sen. Jag hade EHEC vilket gör att det sprutar ur alla ändar så särskilt ren är man inte. Hög feber dessutom. En gång lyckades jag tigga mig till en ren skjorta men de skitiga lakanen fick jag ligga med i fem dagar. Ingen hjälp i sikte alls så det var helt upp till mig själv att hålla lorten stången i den mån jag klarade att ta mig till handfatet. På golvet var det väldigt smutsigt och färgen lossnade från väggarna. Några gånger kom det in nån och svepte omkring lite mitt på golvet med en mopp. En tappad plastmugg som låg på golvet när jag kom, låg kvar när jag åkte. Jag tänkte fota det men hejdade mig, jag skämdes för att vi hade det så erbarmligt i Sverige. .

På operation var det tvärtom, så jättenoga var det inte på Candelaria. Visserligen fick jag ta av mig mina kläder och lägga i en påse men påsen låg kvar på britsen under operationen. De tvättade runt där de skulle operera men inte mer. Det kom och gick en hel del folk hela tiden. I Sverige känns det ibland som att de knappt kan ge en spruta utan att sterilisera allt. Får verkligen hoppas nu att det räckte med det som var.

Mat är ett annat område där det är stor skillnad. En kopp kamomillte och en skiva bröd fick jag att bryta fastan med. Glutenfritt bröd utan fler påminnelser än att jag sa celiaki vid standardfrågorna när jag kom in. På Karolinska lyckades de inte få fram något bröd utan vete på de fem dagar jag var inlagd. Som första måltid fick jag stekt kött i löksås och ärtor till det. Inte direkt nåt min magsjuka mage klarade av. När jag frågade efter en kopp te fick jag ett snorkigt svar att det serverades endast klockan  sju. Näringsdropp och smärtstillande var de också generösa med på Candelaria. Kanske allmänt måna om att man skulle må så bra som möjligt. I Sverige tycker jag det ofta är att man ska ta så lite mediciner som möjligt, ha minsta möjliga kontakt med sjukvården och klara sig själv. Sen tycker vi inte infödda  kanske att det går till överdrift här. Det är till exempel inte möjligt att få gå på toaletten utan man ska snällt ligga still i sängen vilket betyder bäcken. I Sverige skulle de säkert kört upp en med en gång för att inte få blodpropp men här kan man nog bli liggande i veckor. Jag försökte låna granndamens kryckor men oj vilket liv det blev då. Doktorn måste först säga OK innan man kan få kryckor. Jag sa att jag ändå måste ha det dagen efter när jag skulle åka hem. Då himlade de med ögonen och pep iväg för att konferera. De glömde helt bort mitt toabesök. Granndamen såg sen till att de kom med en rullstol så jag fick gå på toa. Men kryckor, nja det får allt vänta. Granndamen har amputerat ett ben och hon har varit här en månad. Hon har just börjat öva att gå lite grann på kryckor. Känns inte så upplyftande.

Så kom måndagen som jag hade bestämt skulle vara utskrivningsdagen. Till slut kom en liten farbror i rutig flanellskjorta som visst var läkare. Han var sur. Kanske för att jag tackade nej till att ligga kvar på hans fina sjukhus. Vem vet för inte ett ord engelska kunde han. Med honom var en sjuksköterska med samma ringa språkkunskaper. Nu behövdes det kanske inte för det enda läkaren sa var Ok och så gick han.  När jag frågade (på spanska) om jag skulle tillbaks för att ta bort gips och sånt så ryckte han på axlarna. Den som hjälpte mig var en av dessa underbara vårdbiträden (?). På sin flytande engelska redde hon ut alla frågetecken och så kom hon med kryckor och papper med återbesökstid och förhållningsorder. Hon verkade fixa det mesta på avdelningen.

Så till slut hemfärd. Jonas från Scandinavian Help Desk körde, å så skönt.

torsdag 19 december 2013

Testat akutsjukvården

Hälsenan smällde av och jag svimmade. En förskräckt man pysslade om mig och hjälpte mig till en taxi. Snurrig som jag var kunde jag inte komma ihåg namn och omfattning av rese/olycksförsäkring - ja, jag vet att jag hade tänkt skriva en lapp att ha i plånboken men det kom alltid ett men emellan, något annat kändes viktigare att göra just då. Eftersom jag vet hur bra det privata Gröna sjukhuset är på att ta betalt så vågade jag inte ta risken. Åkte istället upp till el Mojón som det statliga sjukhuset heter, fast det är tyvärr inte färdigbyggt än. Pengarna drogs plötsligt in och det som finns är en lättakut och vårdcentral. Efter rätt så lång väntan där så konstaterade de att hälsenan var av och måste sys ihop, jaha det hade jag allt listat ut själv. Sy kunde de inte där utan jag måste till ett (färdigt) sjukhus.
                                                                            Här är den påbörjade akutmottagningen på el Mojónsjukhuset.                                                                        Åk till Candelaria sa de och undrade vem som skulle skjutsa mig. Att jag inte hade nån med mig fann de så otroligt att de trodde de missförstått mig. Med en skakning på huvudet över konstiga utlänningar så kallade de på en taxi. Vi åkte och åkte, det visade sig att sjukhuset inte ligger i Candelaria utan att det heter La Virgia de la Candelaria och ligger i huvudstaden Santa Cruz en bra bit längre bort. 90€ fattigare var jag äntligen framme och hade börjat ångra att jag inte tog det närmaste sjukhuset ändå. 
Väl inne på sjukhuset så kryllar det av vänliga kvinnor i olika åldrar som verkar ha som huvuduppgift att skjutsa omkring förvirrade patienter. Duns ner i en rullstol och försök inte köra själv! Skönt att slippa leta reda på rätt väntrum osv. Med blotta ögat ser det ut som minst fem gånger mer personal än på en svensk akutmottagning. Överallt finns någon till hands. Jag skrev tidigare om "Den stora vänligheten" och det upprepar jag. Den kvinnliga läkaren lägger en varm hand på min axel och frågar om jag klarar att vänta för hon vill att en annan läkare ska titta på det också. Hon kollar att jag förstått och ler uppmuntrande. Visst är sjukhuset slitet och antagligen väldigt trångt men det senare har sina fördelar. I Sverige har jag suttit många timmar ensam på ett rum och känt mig övergiven och bortglömd. Här sitter och ligger vi i korridorerna och byter uppmuntrande (eller himlande) blickar och om något skulle hända skulle nån snabbt kalla på hjälp. Tiden gick, det var ju fredag kväll och flera olyckor. Men då och då när jag såg alltför orolig ut så kom en vänlig man och sa att det var under kontroll och de lovade mig att jag skulle opereras den dagen. Trygghet. Så mycket det gör att veta. Så rätt som det var blev jag skjutsad genom det nu kvällsmörka sjukhuset till operation. Ryggmärgsbedövning mm så jag var rätt borta. Mitt i natten kom jag upp på avdelning med benet i halvt gips. Alltså gips på baksidan av benet och sen bandage om alltihop. Fortsättning följer

onsdag 18 december 2013

Föredrag om juridik för svenskar på Teneriffa

Lucia från Familjens jurist var inbjuden av Svenska klubben och Svenska Kyrkan för att berätta om aktuella regler som berör svenskar som bor på Teneriffa. Dels skiljer sig spansk och svensk lag en hel del och dels kommer nya EU-regler 2015 som Spanien men inte Sverige redan har börjat tillämpa. Jag tänkte här sammanfatta vad hon sa. Jag tar inget ansvar för att/om det är korrekt, jag skriver bara vad jag uppfattade att hon sa plus lite egna kommentarer.

Familjens jurist är ett dotterbolag till Fonus och de startar en speciell avdelning för Internationell Privaträtt. De hjälper till med allt inom familjerätt men Lucia påpekade att det är främst tre områden som är viktiga att tänka på för svensk/kanarier nämligen Testamente, Fullmakt och om man är sambo.

Sambo har ingen juridisk betydelse i Spanien. Även i Sverige är det stor skillnad på att vara gift och att vara sambo. Det är därför viktigt att se över saker som vem som äger lägenhet, vem som står som kontohavare och förmånstagare till försäkringar och vem som ärver. Kanske behövs en fullmakt för saker som kan behöva utföras om partnern inte klarar att utföra det.

Fullmakt liksom Testamente är en ganska enkel sak i Sverige. Det är bara att skriva det och sen låta två personer bevittna namnteckningen. I Spanien måste det gå via Notario Publico (NP). Det ska skrivas på ett speciellt sätt och undertecknas inför NP.

Arvsordningen är annorlunda i Spanien än i Sverige. Först ärver barn, sen föräldrar och först efter det så ärver make/maka. Om man vill att make/maka ska ärva som det är i Sverige så kan man använda Lagval. Det innebär att man skriver ett testamente och där anger att man vill att svensk lag ska gälla. Man kan bara göra lagval till det land man är folkbokförd i. Arvsrätten för särkullbarn är också annorlunda.

Vita arkivet är en blankett där du skriver in din sista vilja. Detta är mycket skönt och praktiskt för de efterlevande. Denna finns på nätet vilket gör att det ligger säkert förvarat. Vita arkivet ligger alltså på Fonus webplats fonus.se. Det kostar ingenting att fylla i men de efterlevande måste vända sig till ett Fonuskontor för att få ut det. Alternativt skriver du ut blanketten från hemsidan och lägger på en plats ni i familjen kommer överens om. Det nämndes också att det är viktigt att kolla upp att ens försäkring täcker kremering och/eller hemtransport.

Så till det mer komplicerade. 17/8 2015 kommer nya EU-regler för arv och testamente. OBS enligt Lucia kommer de nya reglerna även gälla Norge! Hittills har folkbokföringslandet avgjort vilket lands lagar som ska gälla vid arv och testamente. Med de nya lagarna avgörs det istället av din hemvist. Hemvist innebär det land där du har störst anknytning. Än är  definitionerna för detta otydliga men man ska alltså göra en sammanvägning av var du spenderar mest tid och till vilket land du har mest anknytning, till exempel om du har fast egendom och andra tillgångar. Det innebär att om du tillbringar sjumånader på Teneriffa men äger en lägenhet kanske du ändå anses ha din hemvist i Sverige men det är en bedömningsfråga. Recidensia skulle enligt Lucia inte spela någon roll vid bedömningen.

Spanien har redan infört en deklarationsplikt för alla som har sin hemvist i Spanien vilket gör att vi redan nu måste försöka avgöra om det kan anses att vi har vår hemvist i Spanien eller inte. Deklarationen innebär att man uppger vilka tillgångar man har totalt (alltså såväl i Spanien som Sverige mm). Det innebär inte att man ska betala skatt eller så, de samlar bara in uppgifterna. Om man är deklarationsskyldig men inte lämnar in en deklaration väntar höga böter.

Du ska lämna spansk deklaration över dina tillgångar om du dels har
- din hemvist i Spanien (Alltså om du har din hemvist i Sverige får du äga hur mycket som helst i Spanien utan att lämna in deklaration (slut på alla rykten). )
och
- Bankmedel, kontanter över 50.000€
eller
- Värdepapper, fonder, aktier över 50.000€
eller
- Fast egendom över 50.000€
Man ska alltså deklarera den "sorts" tillgång som är över 50.000€ och man behöver bara göra det en gång. Förändras innehavet så deklarerar man förändringar över 20.000€. Det är fortfarande lite otydligt vilket värde som fastigheter ska tas upp till. Lucia sa att man skulle använda anskaffningsvärdet. Skattevärdet är också ett alternativ. Skattevärdet är ca 1,2ggr taxeringsvärdet (valor catastral) vilket står på IBI-kvittot.

torsdag 12 december 2013

Ovädrets följder

En turist lär vara bortkommen men det händer lite då och då, den kommer nog tillrätta. Ingen verkar ha kommit till skada trots rejäl storm och nu ett evigt regnande. Folk stannar hemma eller är försiktiga och på nåt sätt tror jag bilarna är mer tåliga. Inga större problem att köra genom floderna som normalt kallas vägar. Men vägarna är byggda på lösan sand så en hel del har regnat bort och väldigt många hus är översvämmade. Nu är mögel och fuktproblem inget som bekymrar kanarierna. Man svabbar upp vattnet och målar över. Eftersom det är (väldigt mycket) självdrag i husen brukar det gå rätt bra. Problem blir det när man ska vara modern och ha AC och stängda fönster, då blir det mögel direkt. Kanarierna målar över och nordborna blir sjuka och klagar.

Att vägarna blir översvämmade och bortspolade är inte så konstigt med tanke på hur man bygger. Just mitt i LC gick förut en barrnaco/floddal och den har man lagt igen bara för några år sen. Ja vart ska vattnet ta vägen?
Många vägar att laga

När det regnar faller färgen av men eftersom det bara brukar regna en till två gånger om året så brukar det det bli rätt lagom att måla om då. Men denna höst har det regnat flera gånger så nu hinner man ju knappt måla om innan det försvinner
Kajen var snyggt blåmålad, fast färgen tål ju inte vatten...
Just nu ser stranden inte så lockande ut. Men snart har de nog skyfflat hit sanden igen.


Mest spännande är nu att se vad som händer i naturen. 
Det kommer att bli hur grönt och frodigt som helst!

Väder / Oväder

Stackars kanarierna fryser. En har lagt upp en bild på Fb som visar bara 16grader. Jag har letat fram långbyxorna, riktigt skönt att klä på sig för en gång skull. Behöver inte vattna heller. Det har nu kommit 200mm regn på ett drygt dygn och med tanke på att det brukar bli kaos vid minsta skur så kan man lugnt säga att ön är lamslagen. Skolor och all annan officiell verksamhet är stängd. Folk håller sig inne.
                                                                             Såhär ser det ut mitt i byn

                                                                                                   Ser onekligen lite kul ut med vägmärkena mitt i allt. Tyvärr så fortsätter den här vattenströmmen ner på ena stranden så den ser inte så mysig ut (besparar er bild). Undrar just hur de ska få ordning på den men de kan göra underverk. Mycket sand har flyttat på sig, antingen in på gatorna eller ut i havet. massor av skräp har ju spolats ner på stranden men jag har sett hur snabbt de rensar och skyfflar allt på plats igen. De har inte snöplogar men väl sandplogar, hihi. 
Stan är alldeles öde

                                                                                     Strandpromenaden där normalt uteserveringarna är fulla. Allt är undanplockat inför det annalkande ovädret, ingen vågar sig ut.
Igår var hinken tom

Eftersom kanarierna fortfarande tror att det aldrig regnar här så är man inte så noga med tak och inte heller avrinning. Trösklar finns det inte heller men det kan man ju ordna med en handduk. Fast hissen gav upp nu när det regnade för mycket på den. 



onsdag 11 december 2013

Renovera lägenhet

Köpte lägenheten ”fullt utrustad”, med skräp visade det sig. Allt eftersom har jag nu bytt i stort sett allt som går att byta. 

Fönster och dörrar var uppätna av djur och 
de fick specialbeställas, handgjorda!







Lamporna ramlade ner, handfatet i badrummet var sprucket och läckte och allt runt omkring var ruttet och kylen åkte ut först av allt. Kvar som jag ännu inte bytt ut var tvättmaskinen men den gav upp nu förra veckan och själva köksskåpen som åker nästa vecka, de är både ruttna och mögliga, mys, mys. Funderade på att fråga IKEA om de ville göra före/efter-reportage.  

Före
Mycket IKEA blir det, de har den standarden jag är van vid helt enkelt.
Efter
Tvättmaskin hade de dock ingen som passade så då blev det den lokala elaffären som besöktes. De hade 20 (jag räknade) i stort sett likadana tvättmaskiner. När jag frågade om vilken som var tystast så tittade försäljaren bort på just det där karakteristiska sättet som kanarierna gör när de fått en fråga de inte kan eller vill besvara. På så sätt slipper vi utlänningar se när de antingen skrattar eller himlar med ögonen över våra totalt obegripliga frågor. Som om någon skulle bry sig om att en maskin låter, eller att något låter över huvud taget. Ja nu fanns det dock specifikationer medsända från de fabriken så det var bara att titta efter och jag tog den tystaste, en Electrolux måste jag erkänna. Det börjar bli lite pinsamt att jag blivit sån där expat som jag tyckte var så dum och inte tog seden dit den kommer. Men jag säger bara så att jag köpte ett spansktillverkat kylskåp och det räcker som bullermatta. 

Men så till det underbara med att handla i den lokala affären, självklart kör de hem tvättmaskinen och installerar den samt kontrollerar att den fungerar. De försökte till och med berätta för mig hur jag ska använda den. Naturligtvis tar de med bort allt förpackningsmaterial och den gamla maskinen. Allt utan att det kostar en euro extra. De gjorde likadant när jag köpte TV, de ställde in alla program. Åh puss, tänk när jag lär mig ta emot mer hjälp. De har ju ingen förväntan alls att man ska göra något själv men det tar tid att skola om från det svenska fixa allt själv. Tyvärr var de i affären lite väl måna om att jag inte skulle få onödiga papper. Bruksanvisningen var bara den spanska versionen med. Och den var anpassad för spanska förhållanden. Det var den mest knapphändiga bruksanvisning jag någonsin sett, den förklarade (visserligen tydligt) hur man öppnar luckan, lägger i tvätten och tvättmedel, stänger luckan och trycker på ON-knappen. En översikt över de olika programmen fanns också med förklaringar som ”Har du gardiner som ska tvättas så ska du använda gardinprogrammet (ja det finns ett sånt!)”. Men inte ett ord om vad de olika programmen innebär. Det finns faktiskt ett ECO-program (kan det finnas någon EU-regel möjligtvis?) men eftersom ingen ändå skulle använda det så behöver det inte ens nämnas i bruksanvisningen än mindre förklaras. Så jag håller fast vid mina utländska vanor och kör ECO-programmet och är så glad över att ha en fungerande tvättmaskin. Köket nästa.. vad vore väl livet i en lägenhet om det inte alltid var något som behövde åtgärdas. 

Praktiska tips. IKEA.es kan man naturligtvis handla ifrån och få sakerna hemkörda. Det kostar som exempel 25€ till södra Teneriffa. IKEA har i Charifa en upphämtningsplats där de också har en del saker utställda som man kan titta på innan man beställer på nätet. Varuhuset ligger utanför Santa Cruz. De har förutom möbler en liten matavdelning med mat de kallar svensk. Godiset och chipsen är tyvärr inte svenska men de har sånt som sill, kaffe och lingonsylt. Just nu har de saker man behöver till julen som julskinka, mandelmassa och pärlsocker. Det tyder på riktig inside information tycker jag att de tagit hem just pärlsocker, annars har de mest sina egna märken. Ojdå höll på att glömma  Almondy (kallad IKEA) glutenfria chokladtårta. 


Lokala elaffärer finns det rätt många och priserna skiljer sig väldigt lite. Störst i LC är Cris Abora som ligger mittemot Mercadona. De satsar rätt mycket på utländska kunder så flera i personalen kan engelska. Vill man till större kedjor som till exempel Worten så får man ta bil till Adeje eller Charifa. 

söndag 8 december 2013

Att läsa och att skriva

Ytterst sällan läser jag om böcker, det finns alldeles för många olästa böcker för att jag ska ha ro att upprepa något. Nu hade dock de senaste läsningarna gjort mig låg, världen är full konstiga, ledsamma eller bara dåligt skrivna böcker. Helt enkelt de där som man (åtminstone nästan) ångrar att man läste och undrar varför de skrevs. Vem tar sig igenom det där enorma arbetet att inte bara skriva utan även att ge ut en bok som sen bara sänker en? Ja, nu hade några sådana passerat mina ögon och jag behövde något som jag visste var upplyftande. Min bokhylla hade inga olästa säkra kort men en Bodil Malmsten och hon är ju alltid Bodil Malmsten, faktiskt värd att läsa många gånger. Men inte bara detta förgyllde min natt, det visade sig att jag inte hade läst just den boken, bara trott det och låtit den stå där som ett oöppnat paket i tron att jag redan förbrukat innehållet. Ja i den mån man nu förbrukar en bok, min moster läste om sina favoriter minst en gång om året, hennes hyllor var fyllda av de böcker som hon ständigt återkom till. Jag känner mig glupsk, otålig, som den där "dagens ungdom" som redan Platon klagade på, som någon som konsumerar istället för att vara. Min bokhylla består, förutom av en del faktaböcker, just bara av böcker som väntar på att bli lästa. De förbrukade lägger jag i en hög för att ge vidare. Fast ärligt talat blir där en del böcker liggande, de där som var så bra att jag inte vill lämna dem ifrån mig. Så bra att jag skulle vilja kunna upprepa upplevelsen av att läsa dem. Kommer även jag en gång bli så mogen att jag kan njuta samma ordfrukt flera gånger? Tills vidare får jag trösta mig med att Bodil Malmsten skriver fler böcker och att jag hade missat hennes "Kom och hälsa på mig om tusen år". Hon kallar dem loggböcker, de där samlingarna som mest liknar en räcka Tweets med en och annan (rätt usel) bild. Ändå så mycket mer fängslande än alla twitter och bloggar tillsammans. Jag har naturligtvis inte orden att beskriva hennes vidunderliga sätt att lyfta vardagen till praktiserad livsvisdom.  Bara hon kan trösta så.

"Jag känner mig som en idiot …. - en värdefull slutsats förutsatt att jag förvaltar den väl"
Bodil Malmsten

Så dubbelt när jag läser henne (men så kan man väl inte skriva, jag läser knappast henne, ok hennes texter). Först fylls jag av längtan att skriva och orden bara störtar fram och just i samma ögonblick kommer tvivlet, den förödande självkritiken. Varför skulle jag skriva något när det finns de som verkligen kan skriva. Mitt skulle i bästa fall bli ett taffligt försök och i värsta fall en dålig kopia. Men så tänker jag att just det, hur det är för mig att läsa hennes texter, ja just det kan inte ens hon skriva, så därför dessa rader. Nu laddar jag ner hennes handbok i att skriva som e-bok och lyssnar på hennes senaste bok som ljudbok - båda från biblioteket! "Så gör jag"/ "Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig"

Praktiskt: Låna böcker på e-biblioteket. Du ska ha ett lånekort på ett svenskt bibliotek. Du går in på din kommuns bibliotekssida på nätet. Där i nån kant står det e-media/e-böcker eller något liknande. E-böcker är böcker som du laddar ner till din dator, läsplatta eller telefon och sen läser som en vanlig bok. Det är olika format beroende på vilken enhet du ska läsa boken på men det brukar vara rätt så väl beskrivet, annars får du prova dig fram. I allmänhet får du bara låna två e-böcker i veckan men inget hindrar dig från att ha lånekort på flera bibliotek eller använda vänners bibliotekskortsnummer. I början går det kanske åt några lån innan du kommer på vad som fungerar. Du söker vilken bok du vill ha, klickar på "låna", anger ditt kortnummer och försöker skriva av den säkerhetskod som dyker upp och sen är det klart. När boken väl är nedladdad så kan du läsa den off-line. E-ljudböcker däremot kan man för tillfället (vad jag vet) bara lyssna på on-line. Så där gör du likadant att du lånar med ditt kortnummer och sen lyssnar på boken strömmande (on-line). Har du svårt att komma igång så mejla mig.

söndag 1 december 2013

Julmarknad

Voine, voine skulle min mormor sagt men just Finland var dåligt representerat igår när Svenska Kyrkan i Los Cristianos fylldes av "alla" skandinaver och en hel del engelsmän.
                                                                                                                        Först väldigt god glögg, måste säga att det är klass  på kyrkan som har egen årgångsglögg!                                                                                                     Sen delade sig strömmen i tre delar. Ett De som siktade på snabb tillfredsställelse av julbegäret med kaffe och saffransbulle. Två De som ville försäkra sig om julstämning hemma med vörtbröd och bullar som var till försäljning samt Tre norrmännen som hade ett eget bord med brunost (mesost) och annat konstigt. För resten av pengarna köpte de lotter. Jag stod ett stånd med hantverk. Flitiga damer har stickat, virkat och broderat hela året och lotterna tog slut på en timme.                                                                                            
                                                                             När väl Ove, Freja och Erik brutit sig in i kassaskrinet sålde de för fullt.                         
Kanelbulleklubbens bord var fullt med härliga tomtar, kolastrutar, ljuslyktor, julkort, kottar och annat som ungarna gjort. Ungarna ja, knepigt ord har det visat sig vara. Här möts ju folk från olika delar av Sverige på neutral mark och då är ingen dialekt dominerande vilket gör att det faktiskt blir en del missförstånd. "Ungar" till exempel är det en del som tycker är nedsättande medans jag tycker det är ett bra ord som täcker lite högre ålder än "barnen". Ok hoppas nu att alla förstår att jag menar ungarna i positiv bemärkelse.  
                                                                                             Vinsterna i lotteriet jag stod i, ja alla bor ju inte här och kan kanske behöva lite varmt på sig. Fast idag är det tröjväder,inte mycket över 20 grader, brrrr. Kanske skulle tagit en lott själv.  

De tre stora lotterierna var "Kropp och själ", "Vin" och "Gormet". Livet är inte så pjåkigt.

Norskt julpynt. Sydda änglar och hjärtan som visst hängs och läggs just överallt. Snygg duk de har. 
Freja har fler bilder och skrivit mer på sin sajt http://gymnasietutomlands.wordpress.com 

torsdag 28 november 2013

Tidiga svenskar på Teneriffa

Birgit Alander insjuknade som fyraåring i RA, hamnade som 17åring på kronikerhem och åkte som 23åring till Los Cristianos. Hon var redan då svårt rörelsehindrad och rullstolsbunden och tog sig ändå iväg på den 26 timmar långa resan till en liten ö som få hade ens hört talas om. Första dagarna tyckte hon det var hemskt här men snart började hon trivas och har nu sammanlagt bott här i 43år, några år i Sverige har det också blivit. Hon var med och byggde upp det första Vintersol och Casa Suecia. Hon har inte bara följt, utan också tagit stor aktiv del i utvecklingen av Los Cristianos från en liten fiskeby till vad den är idag. Birgit är en fantastisk människa med mycket att berätta vilket hon gjorde idag på Svenska Kyrkan. För er som missade föredraget så har Ulla Bergholm gjort en stor insats genom att skriva en bok om Birgits liv och om Los Cristianos "svenska" historia.

                                                                                                           Boken kommer att finnas i Svenska Kyrkan i LC för försäljning så småningom men innan dess hittar du den på AdLibris till exempel.
                                                                                              Den här är kanske lite svår att få tag på men jag lämnar mitt exemplar till biblioteket i kyrkan så ni som är på plats kan låna. 
Två andra svenskar som var här innan charterturismen var Yngve och Alice Lyttkens. Yngve skrev 1955 en bok om deras vinter i Puerto de la Cruz. Några saker kommer igen i båda berättelserna, nämligen svårigheterna att få tag på livsmedel och vatten. Birgit berättade att det fanns banan, tomat, lök och gofio (rostat mjöl som man gör främst använder till gröt). På morgnarna köpte de fisk när båtarna kom in och hummer fick de för den ville ingen bybo äta. Allt annat fick de skicka efter från Santa Cruz. Eftersom det inte fanns elektricitet var det svårt med förvaring av maten. Tillagningen kunde också vara ett äventyr eftersom fotogenköken var rätt nyckfulla. En annan sak som återkommer i bådas berättelser är Teneriffabornas vänlighet och hjälpsamhet och den är vi ju glada över att den finns kvar. Det känns märkligt att ta del av de här berättelserna, så mycket har hänt på en relativt kort tid. Om man inte gjort det tidigare så inser man att el, dricksvatten och vägar betyder väldigt, väldigt mycket. 

Om man vill läsa mer historia så kan man gå in på Skandinaviska klubbens hemsida och läsa två kompendium som deras medlemmar skrivit. www.skandiklubb.org, klicka på Kompendium. 

tisdag 26 november 2013

Den stora vänligheten

Mitt i vårdcentralväntrummets vimmel möts jag av en varm blick. En timme senare när jag får lov att lämna kön för att sätta mig en stund rycker han ut och försvarar min plats mot en man som passar på att komma lite framåt i kön. "La chica / flickan här har väntat längre" och så ytterligare en varm och uppmuntrande blick. Bara att bli kallad La chica får mig att känna mig betydligt piggare.

De är rätt vanliga här, männen med vänliga ögon och (som det ser ut) lugna själar. Tänker mig dom som fiskare. Kroppsarbete har de i alla fall, eller haft, vältränade och bruna som bara dagligt utomhusarbete ger. Lugna, tysta men beredda att finnas till hands. Jag tänker mig att de utvecklat det där lugnet av att i timmar följa havet. Det är meningslöst att slåss mot havet, det är bara att vänta, att följa, att vara redo när möjligheterna öppnar sig. Här är ingen plats för karriärsugna, ingen chans till snabba klipp. Det är den tålmodige som odlat upp öknen, väntat på regnet och tagit vara på varje droppe. Den lugne, uthållige som byggt vindskyddande oändligt långa murarna som nu slingrar sig överallt på bergsidorna. Machiavelli menade att klimatet formar ett folks karaktär. Är det så eller är det yrket, det dagliga görandet? Vad ska det då bli av männen här nu som växer upp i ett limbo. Förutsättningarna för såväl jordbruket och fisket är helt förändrat och ger få mat för dagen. Att fixa hotell, barer och småaffärer och dra fördel av turismen är andra så mycket bättre på, andra vars kynne i århundranden formats av handel.  Ett socialsystem som ger mat för dagen tvingar ingen ut i tiggeri men ger inte heller någon väg ut ur den stora tomheten. Det handlar inte bara om avsaknad av arbete, kanske mer om avsaknad av självkänsla och något gott att föra vidare. Vad ska forma deras ögon och själar så att de vänligt hjälper en främling i ett väntrum även om många år.

söndag 17 november 2013

Packning från Sverige

Väskorna som var nästan tomma till Sverige stod nu absolut proppfulla i farstun. Förutom glutenfri mat, mediciner, verktyg och det andra som vi vanligen släpar så låg där också åtta lucianattlinnen, garn, flirtkulor och en massa julpysselaktigt till Kanelbulleklubben i kyrkan. Vikten var enligt den nyinköpta bagagevågen exakt 20kg. Då kommer min mor med "en liten adventspresent".
                                                                          Visst lilla mamma, en julby i keramik kan man väl alltid peta ner i nåt ytterfack 

Allt är klart inför luciafirande och julbasar (lotter). Båda sakerna är stora händelser här  och de kommer jag skriva mer om senare.


                                                        Lite som vi plockade med oss för att göra julpynt med Kanelbulleklubben. Det är "alla" svenska (och något norskt) barn och ungdomar som träffas en gång i veckan och sjunger, pysslar och snackar. Freja står för pysseldelen. Nu ska de göra saker att sälja på julbasaren i kyrkan. 
                                                                                                       Å nu åker du inte iväg mer, tack

söndag 10 november 2013

Hur komma till paradiset?


Teneriffa är kanske trevligaste stället för det mesta men ibland måste vi ändå åka till Sverige. Denna gång testade vi Ryanair. Mycket kan sägas och har sagts om Ryanairs personalpolitik, säkerhet och miljötänkande men det ska jag inte ta upp här. Det jag vill säga är att det var den smidigaste resan hittills! Bra information innan både på mail och SMS. Incheckningen gick ursnabbt helt utan kö eftersom vi skrivit ut boardingkortet i förväg och all personal var fantastiskt vänliga och hjälpsamma. Klart trevligaste hittills. Sen att planet landade 40 min före ankomsttid och att det tog tio minuter från att vi nuddat marken tills att vi stod utanför flygplatsen med väskan i handen, ja det är då resan känns lätt. Norwegian är bra på många sätt men det har varit försenat varenda gång vi åkt.


Naturligtvis går det en massa charter och man kan också ta en flygstol på charterflyget och ibland komma riktigt billigt undan. Annars är det Norwegian som är dominerande på vinterhalvåret. Nu har Ryanair börjat flyga också och då har priserna sänkts betydligt. På sommaren är det lite knepigare att hitta billigt flyg och framförallt få som går direkt. Men varför inte ta chansen att ha roligt en dag i Barcelona, Madrid, London eller Berlin. Air Berlin, Norwegian, Ryanair, Vueling är några flygbolag att kolla upp. Det finns gott om sajter som jämför priser, Googla på flygbiljett så kommer en hel drös. Det går att köpa via dem (till exempel flygstolen) men också direkt från flygbolaget (till exempel Norwegian). Om man behöver ändra något är det lättare om man köpt direkt. På Norwegians egen söksida finns en stor miss. Om man söker en resa med byte och resan passerar midnatt så står det att det inte finns någon resa. Man får då lov att boka två resor till exempel en till London och sen en från London till Teneriffa, mycket dumt för du måste då plocka ut bagaget. När du jämför priser så ta i med i beräkningen att på lågprisflygen betalar du i allmänhet extra för bagage, platsreservation och mat. 







Du tänkte väl inte åka utan mig!