söndag 22 december 2013

"Konstiga" mattider

Det sägs att om nån sitter ute på balkongen och äter så är den ickespansk. Medan vi äter de flesta måltiderna ute på terassen så är det tomt runt omkring. Vår närmsta granne som ursprungligen är fastlandsspanjorer gör dock ett undantag. Det är söndag middag. Antagligen helt enkelt av praktiska skäl. La grand Familia får väl inte plats inne i den lilla lägenheten. Fast de vill inte gärna ha för mycket utekänsla så de drar ut en jättemarkis att täcka hela terassen och på sidorna har de väggar av markisväv. Sen "mysbelysning" i form av lysrörslampor. Och middag det är sådär vid tiotiden på kvällen även när barnbarnen är med. Undrar just hur pigga dom är i skolan nästa dag. Fast det är med att sitta utomhus att äta är kanske inte så självklart. Min pappa född 1922 tyckte det var trevligt med kaffe ute men inte mer. Minns faktiskt bara en enda gång vi åt ute och det var när han fyllde 50 och vi inte fick plats inne. Men att äta middag senare än fem skulle han inte vilja. Här är det tomt på restaurangerna före åtta och tio, elva är normal middagstid. På sjukhuset kom de med middag klockan åtta och sen klockan tolv kom de med en kopp infusion, vilket var en vedervärdigt söt smörja. T'e är bara te gjort på tebland. Örtteer kallas infusion så jag hoppades på nåt kamomillte eller så men de tog en massa socker, lite jos och lite varmt vatten. Ja det fyllde väl näringsbehovet för ett bra tag för frukosten var sen.

Desayono / frukost var inte nåt för min grötmumsande pappa heller. Möjligtvis kunde någon morgontrött tonåring uppskatta att få en kopp te och en skiva bröd med marmelad klockan halv elva. Det var alltså en internationell frukost. Señora i sängen bredvid mig fick mer spansk frukost med sötad mjölk och en kaka.

En sån här lapp följde med varje måltid. Glutenfritt fungerade perfekt!



Almuerzo/ lunch är huvudmåltiden med soppa till förrätt, en kraftig huvudrätt och någon efterrätt ofta en frukt. Klockan fem blir det sen te och kaka.

Njutningen i att sakta smutta på en kopp kaffe har de inte upptäckt. Señora fick besök av sin son och han hade med sig en (1) mugg kaffe. Hon tog och stjälpte i sig den i en klunk. Långt från våra gemensamma fikastunder. Så för att få kaffe måste man ha någon besökare som kunde ta sig till kafeterian. Ska kanske packa en första hjälpen väska att ta med still sjukhuset nästa gång. Tandborste, öronproppar och pulverkaffe.

Inga kommentarer: