Åh dessa grannar

Att bo i ett hus med många nationaliteter har sina sidor. Alltmer börjar jag förstå att det faktist inte är språket det hänger på, jag förstår mig inte på en del människor ändå. När vi skaffade våra katter så frågade jag grannarna om det gjorde något att de hoppade över till deras terasser, i så fall skulle jag från början sätta upp hinder och göra klart för katterna att de fick hålla sig på min terass. Nejdå, inga problem alls sa båda grannarna. Nu ett år senare så sätter den ena grannen upp piggar på muren mellan våra terasser. De är väl avsedda för duvor antar jag, inte hindrar de katterna i alla fall. Fast läskiga ser de ut minsann. Sen ringer administrator för bostadsrättsföreningen och säger att jag måste sätta upp hinder för katterna. Så nu har jag fixat en firma som sätter upp ett snyggt nät. När de börjar så far damen ut och alltmer upprört säger "No me gusta" (-Jag tycker inte om). Nehej hur ska du ha det? Så nu har det skickats bilder och diskuterats och funderats runtomkring bland administrationen, ordförande och vice ordförande i föreningen, några andra grannar osv. Så småningom kommer jag få sätta upp nätet men fått en ilsk granne på halsen. Fattar fortfarande inte vad hon vill (annat än att jag ska göra mig av med katterna). Lätt att säga nej, svårare komma med lösningar. Denna gång är jag faktiskt inte så jätteupprörd för att jag har så mångas stöd men olustigt är det. Känns så konstigt och otrevligt att de inte pratar direkt med den de gäller. Hörde att om man går till grannen och klagar på till exempel för hög musik så kan man bli polisanmäld. De menar att man ska ringa polisen eller adminstrater istället. Kanske är det bara rykten men fakta kvarstår att man klagar eller pratar inte direkt med grannarna om problem. Det går alltid via nån annan. Känns ovant och bäddar för strider. Det här hade ju kunnat lösas enkelt om man velat.

Såhär tyckte grannen det var bra, fast det inte gunkade