lördag 20 december 2014

Kindpussa, nätverka och göra bort sig.

Nästan så här cool ser jag ut när jag kommer
med min Ninebot, fast lite lägre klackar...
Att bo här har åtminstone för mig betytt att jag är social på ett helt annat sätt än i Sigtuna där jag bara såg grannarna på sommaren och minsta fikastund skulle planeras in långt i förväg. Här går jag till kaféet på kyrkan om jag vill ha fikasällskap. Är det något särskilt ämne som lockar finns det handarbetsträffar, kulturafton, filosofiska tankar och när biblioteket är öppet samlas bokintresserade för att dryfta nytt och gammalt på pränt. I träningsbassängen på Vintersol diskuteras alltifrån aktiekurser till skidskytte och i olika sammanhang ordnas det cafeträffar, fredagsdrinkar och pratabaraspanska-träffar (de har jag ännu inte vågat mig till). Men det är inte bara när man söker upp sällskap som man får det. Alltsomoftast träffar jag på någon jag känner eller känner igen - eller allt oftare någon som tycker sig känna mig. Med blogg och Ninebot har jag gjort mig synlig. Freja som kanelbulleklubb - och teaterledare har gjort att "alla" svenska barnfamiljer känner mig som Frejas mamma. Jag - enslingen som helst satt och jobbade i min verkstad, har blivit social. Det där jag avundsjukt, längtansfullt såg andra vara. Så glad och så nervös, ovan. Har alltid haft väldigt svårt för namn och efter att slagit huvudet i isen för 20 år sen fick jag svårt att känna igen ansikten. Risken att göra bort mig är uppenbar, får bara hoppas på förståelse, de flesta råkar väl ut för det nån gång, vissa bara så mycket oftare.

En följd av allt detta socialiserande är att jag är rätt uppdaterad på en hel del områden, speciellt de hälsobetingade. Det går inte att komma haltande utan att få råd om ingefära, gurkört, gojibär och annat supernyttigt. Diskussionerna kan sen handla om hur man får i sig en matsked gurkört på morgonen, varför ska förresten allt otäckt ätas på morgonen? Nån förespråkar att blanda det med kokosolja, som om två hemska saker skulle kunna ta ut varandra. Helt opåverkad är jag inte så jag grunnade på det där med kokosfett. Testade att steka i det, ha det i maten eller äta direkt - njet. Men mindes barndomens ischoklad och vips så gick både en och två skedar ner. Helt ok minst sagt, hoppas nu att det är nyttigt. Nån "lära" påstår ju att choklad är nyttigt så då blir det nog jättebra ihop. Här kan jag verkligen rekommendera Frejas inlägg om att ta tag i sitt liv
gymnasietutomlands.wordpress.com

Så nu är det väl bara att vänta och se om jag kan börja gå ordentligt, till vidare svischar jag runt på min Ninebot och blir glad för alla som hälsar - och håller tummen för att jag ska komma på vem det är.


Inga kommentarer: